Gas-ugn? Kan man säga så?

image51

Jag bor på sjätte våningen i ett gammalt slitet hus utan hiss beläget i Paris 18:e arrondisemang. Det är förvisso beläget i samma arrondisemang, men det är långt ifrån Montmatres söta små caféer och trappor. Jag har ett eget rum och delar kök och badrum tillsammans med en tjej som bor bredvid mig.
Mitt rum är ungefär 13 kvadratmeter stort om man räknar in golvytan under snedtaket som boyta. Golvet är någon slags sten/kakel-historia (för att det ska vara varmt och skönt att tassa omkring barfota på mornarna), väggarna är crème-vita men skiftar lite i någon ljusare ton på vissa ställen i taket där någon inte riktigt orkat med att måla.
I snedtaket har någon fiffigt nog fått för sig att använda sig av en grön heltäckningsmatta som tapet. Färgsättningen är, kan vi säga sammanfattningsvis, mycket smakfull. Svart, crème-vit och smutsgrönt.
Golvets svarta färg går två, tre decimeter upp på väggarna i något som antagligen har ambitionen av att vara en rak list. För säkerhets skull finns det lite svarta färgstänk här och var längre upp på väggarna och lite granna på möblerna också.
Möblemanget är, ska vi säga? sparsamt? Ett skrivbord med två lösa plywoodskivor som bordsskiva, ett rullbart och alldeles för stort bord av modell "utemöbel" i obehandlat trä och så en madrass på golvet. Där finns också en inbyggd och "hemmabyggd" garderob utan dörrar. Det är lite snett och vint, men det går alldeles utmärkt att förvara saker där.
Alldeles bredvid där jag vilar mitt huvud för att sova om natten finns ett av rummets två eluttag, de härstammar från den tiden då "barnsäkert" och "jordning" ansågs vara något som var lite på modet, men antagligen snart skulle vara passé.
Just det eluttaget, närmast mitt huvud om natten sitter inte fast riktigt i väggen och fräser lite ibland om man råkar komma åt det. Anledningen till att jag trots eluttaget väljer att lägga mitt huvud där är att det inte finns någon annan stans att placera min madrass samt att om jag låg med huvudet åt andra hållet skulle tvingas ligga med det direkt på det svarta stengolvet då jag och madrassen inte är alldeles synkroniserade när det gäller längd.
Det finns ett fönster, isolerat med lite lösa bitar av frigolit instoppade lite på måfå i de springor som finns mellan fönsterram och vägg, vettandes mot något som antagligen är en gammal rivningsplats för ett hus. Numera verkar den helt igenvuxna gräsplätten användas som någon form av slutförvaringsstation för de omkringliggande husens sopor.
Väggen mellan mitt och min grannes rum duger alldeles utmärkt för at ge oss de privatliv vi båda behöver, när det kommer till det rent visuella alltså. I övrigt hörs det genom väggen när man vänder blad i sin bok eller sittandes sätter på sig strumpor.
Toaletten är c:a två kvadratmeter stor, det är med nöd och näppe som jag faktiskt kan sitta ner på toaletten. Till duschen finns en ratt för att vrida på och av vattnet, för att reglera värmen måste man gå ut till köket och skruva upp eller ned gaslågan som värmer upp vattnet. Det samma gäller förståss även för handfatet även om det där även finns en kran för kallvatten.
Ändå har jag verkligen inget emot mitt boende. Eller jag tycker snarare om det väldigt mycket. Det handlar förståss om det jag ännu inte berättat om: köket.
Köket är på sin höjd 3 kvadratmeter stort, saknar såklart både köksfläkt, ordentligt förvaringsutrymme och allt det där. Men det har gas-spis. Denna underbara gas-spis med tillhörande, och det ska erkännas inte riktigt lika underbara men ändå, ugn.
Gas-spis och ugn.
Kom hit så bjuder jag på mat.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Du har aldrig överv'gt stycke indela din text?

2008-02-08 @ 13:37:06
Postat av: ohan

Stycken, precis som användandandet av prepositioner och ordet "att" är så överskattat.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback